Ät långsamma kolhydrater med högt fiberinnehåll, välj rätt fett och låt proteinet göra jobbet. Här får du kunskapen bakom GI – och verktygen för att använda den i vardagen.
Alla livsmedel består huvudsakligen av tre ämnen: proteiner, fetter och kolhydrater. För mer än tjugo år sedan utvecklade den kanadensiske läkaren David Jenkins och hans kollegor vid University of Toronto ett system som klassificerar kolhydratrika livsmedel efter deras effekt på blodsockret efter måltiden.
Alla kolhydrater ger 4 kalorier per gram – men kroppens svar varierar kraftigt från ett livsmedel till ett annat. Före GI delades kolhydrater bara in som enkla eller komplexa, socker eller stärkelse. Indexet gav en ny bild av hur olika kolhydrater faktiskt påverkar kroppen.
Glykemisk belastning (GL) = GI × kolhydrater i portionen ÷ 100. Den tar hänsyn till hur mycket du faktiskt äter – därför är morötter, trots sitt rykte, inget problem.
{{ calcTip }}
Illustrativ modell för att visa principen – inte ett medicinskt mätvärde. Grönt fält = 4–7,8 mmol/L.
Glukos = 100. Värdena är ungefärliga och varierar med sort, mognad och tillagning. Klicka på en kolumn för att sortera.
GL per portion: låg ≤ 10 · medel 11–19 · hög ≥ 20. Källa: internationella GI-tabeller (glukosskala), avrundade värden.
Hälften grönsaker, en fjärdedel protein – gärna fisk och fågel – och en fjärdedel långsamma kolhydrater. Toppa med en matsked bra fett.
Vitt bröd ligger högre i indexet än bordssocker, och frukt högre än en typisk chokladkaka. Det är helheten som avgör.
Studier visar ett samband mellan kolhydrater som höjer blodsockret kraftigt och vissa sjukdomar. Mat med lägre GI kan stabilisera blodsockret, sänka kolesterolet och hjälpa aptitkontrollen. Det är fortfarande ny vetenskap utan långsiktig verifiering.
På plussidan: ett mellanmål med högt GI kan vara till nytta för återhämtning efter uthållighetsträning.